Ponnymys
I onsdags förmiddag kom Akleja till stall Bakfickan på KatrineholmsRyttarförening. Hon fick uppleva en lugn och bra tur till hennes nya bostad. Hon tyckte att det var spännade och många nya lukter MEN hon är ingen fegis utan går fram överallt, trots en viss tveksamhet. Tjejerna har pysslat och gett henne utrymme att lära känna oss och vi henne! Akleja är helt fantastik, ”röst styrd” och ger tjejerna tid att hitta hennes öra och svans. ( örnen in i nackstyket och svansksppa under svansen ) Igår var det ponnymys på gräsmattan med pyssel och uteritt.
Emmy ringer till Akleja och frågar om hon Elin får leka människo häst i hennes box. Framgår inte riktigt vad svaret blev ...
Emmy får sig en teoretisk lektion vad borstarna heter av Elsa och idag hade Emmy alla rätt.
Jag har inte handla nya grejer till Akljea 😉🤣
Känner att jag vill dela med mig av ett telefon samtal med Elin idag på lunchen. Mamma vart är du? Hemma! När ska du åka till stallet? Efter kl 13.00. Jag vill också rida ut själv utan att någon håller i. Nej det vill jag inte för att du behöver lära känna Akleja mera. Men mamma jag kan och det gör inget om jag ramlar av i skritt, det gör ju inte ens ont!!! Idag var jag med om något häftigt. Akleja vet att jag är hennes trygga pungt. Elin är på dressyr banan och väntar på mig (ca 7 min) tillsammans med Johan. Jag kommer mot banan och Akleja hör mig och spetsar öronen och tittar på mig. Jag säger med lite larvig röst men hej vännen vad duktig du är, Akleja!! Vilka är det som kommer ut ifrån banan och möter mig? Skratt... får skylla mig själv som ropa på henne, det är ju så hjärtat smälter. Elin hade inte så mycket att sätta emot och hann inte reagera själv heller.... sen så måste jag säga till HAN som byggt staketet runt banan att klippa gräset, för annars kan inte Elin rida där. Elin Tycker att Akleja äter så det räcker i hagen... En matglad ponny. Vi är väldigt glada över den här fina helgen men trötta. Kan erkänna att det är svårt att låta bli ” att lägga sig i ” jag vill ju också göra på mitt sätt. Jag tror att jag duger till att sköta om utrustningen 😉 Jag är så tacksam över att vi ”vågade” ta chansen att bli fodervärdar!